I onsdags var vi till sjukhuset för omgipsning (nr8) efter operationen. Operationen av hälsenorna tycks vara lyckat, det gick att vinkla fötterna väldigt mycket uppåt.
Den vänstra foten, som är lite sämre, har kommit ikapp en hel del. Den ligger inte långt efter den andra nu. Hon ser ut som en liten Charlie Chaplin i sina gips nu!
Idag fyller Alicia två månader. Allt går bara bra. Hon sover fortfarande bra på nätterna. Vaknar två-tre gånger för att äta. Hon sover mellan nio på kvällen till ca åtta på morgonen.
Hon fortsätter att gå upp bra i vikt så hon for i sig bra med mat. Hon kräks väldigt mycket, men det har varit bättre den sista veckan.
Sedan några veckor tillbaks har hon bara bajsat en gång i veckan. Tydligen är bästa tillfället att bajsa vid fem på morgonen.
Alicia blir allt mer vaken, glad och social. Nu har hon ca tre längre perioder under dagen då hon kan ligga på en filt/babysitter och prata och skratta.
Under sista dagarna har amningen krånglat. När hon är ledsen/arg har hon svårt att ta bröstet. Hon kan liksom inte förmå sig att börja suga fast än hon vill. Jag måste lugna henne innan hon kan börja suga. Det är inte helt lätt att lugna en hungrig bebis…
De två sista nätter har hon dessutom vaknat oftare och haft svårt att somna. Kanske är det någon fas eller så är det magen.
Vi kämpar vidare att vänja henne att sova i vagnen. Hon vaknar lätt och sover bara kortare stunder där. För längre sovstunder är mammas och pappas bröst fortfarande bäst.
Alicia har fått ett fint gym som är väldigt uppskattat!
…speciellt när brorsan är med och gymmar!
Att ta en lur på störta brorsan är mysigt!
Igår opererade Alicia sina hälsenor. De tar av senorna för att kunna korrigera dropfoten. Nu går fötterna även att vinkla uppåt. Hälsenorna kommer att läka ihop och bli längre än vad de var innan.
Vi kom dit en timme innan för att ta av gips, bad och samt för att smörja med Embla. Vi fik vänta ett tag för att emblakrämen skulle värka. Därefter fick hon lokalbedövning i båda hälarna, det gjorde ont för hon skrek mycket. Vi försökte trösta med glukos och nappen. Det hjälpte föga.
Med en grövre typ av spruta gick de sedan in i hälen och tog av hälsenan. Det blev en markant skillnad på hur fötterna kunde vinklas uppåt. De gipsade och sedan var det hemgång. Nu håller vi tummarna att resultatet blev bra och att hon inte behöver göra om detta.
Under eftermiddagen var hon ledsen och verkade ha lite ont. Huvva…
Nästa besök blir om två veckor för att byta gips. Hon kommer att ha gips till dess hon vuxit i de skor hon ska ha framöver. Hon behöver nog bli ca tre månader innan hon kan ha sko och skena.
Lucas har alltid varit så himla lättsam. Trots har aldrig existerat och jag har aldrig märkt av några faser hos honom. Han har dock alltid haft sin egen vilja och vetat vad han vill, men det har inte varit på ett jobbigt sätt.
Nu tycks något ha hänt med honom, det kanske är hans första fas?! Han har börjat säga emot oss när vi ber om saker eller säger att han måste göra något. Ibland bryter han ihop och grinar om han inte får som han vill. Han försöker liksom vara lite kaxig. Det låter väl helt normalt antar jag. Det är nog mest jag och Peter som märker skillnad. Tror att det är en kombination av att ha blivit storebror samt att han blivit äldre.
Antar att det bara är sunt och att han utvecklas. Det är dock lite jobbigt att behöva tjata och höja rösten.
Om två veckor fyller han fem. I morse undrade han bur man slår in en studsmatta i ett paket. Han är tydligen säker på att han ska få en sådan, “det står ju på önskelistan”. Jag förklarade att de är dyra, vem ska ha råd och köpa en sån dyr present? “Melvin, han har mycket pengar, han har en tusenlapp i plånboken”
I förrgår var vi till ortopeden igen, 6:e gipsningen. Det gick lika bra som förra gången. Inget grin när de tog bort gipset, det var härligt att bada! Lite tårar kom det när de skulle gipsa igen.
Ett tråkigt besked var att den vänstra foten, som är den sämre av dom, är betydligt mindre än den högra. Den kommer inte att växa ikapp. Läkaren visade lite snabbt och det såg ut att skilja åtminstone 1cm. Den vänstra vaden var dessutom smalare. Detta kommer innebära en hel del krångel med skor. Kanske måste man köpa två par skor i olika storlekar. Om det skiljer mer än två storlekar kan man få bidrag.
För övrigt såg allt bra ut. Fötterna är mjuka och fina och hon är nu gipsad som Charlie Chaplin. Nästa vecka ska de göra hälseneoperationen.
I onsdags släppte fördämningen. Hon hade inte bajsat på sex dagar! Blöjan var full kan jag lova. Det måste ha varit skönt för henne.
